Etikettarkiv: NA

1 bortslösad skattekrona är 1 för mycket

I onsdags deltog jag på mitt första sammanträde med Fastighetsnämnden. Det var inte något normalt möte med några mått mätt. Förutom att två journalister från NA närvarade på hela mötet och att en fotograf sprang runt i rummet i början så var det en märklig känsla i och kring rummet. Anledningen var självklart NAs flerdagarsgranskning av Kommunfastigheters affärer. Det finns två sätt att se det hela på: antingen att jag har otur som tar plats i Örebros för tillfället mest omtalade och granskade verksamhet. Eller så kan man välja att säga att jag har tur som kommer in i verksamheten just nu.

För låt oss vara ärliga: det har funnits brister i kommunens fastighetsförvaltning ganska länge, oavsett namn på förvaltningen. Det har handlat om fördyrade projekt, oklara upphandlingar och missnöje från kommunens verksamhet (hyresgästerna). En del kritik har varit befogad och en del orättvis. En del kritik bör istället riktas mot Örebro kommuns ologiska investeringsprocess, en del bör riktas mot felaktiga/bristfälliga beställningar från den kommunala verksamheten. En del handlar bara om usel ledning (som när KS-ordförande Werme klantar sig, beordrar fram ett nytt kök i Parkteatern och sedan beskyller tjänstemännen för att ombyggnaden blir dyr…).

Oavsett politisk majoritet har den politiska ledningen försökt skaffa sig ett grepp över kommunens samlade fastighetsförvaltning, men som många nuvarande och tidigare ledamöter i nämndledamöter (och andra) kan vittna om har det varit svårt. Jag vet inte vad som är sant och rättvist återgivet men alltför många vittnar om en kultur där en del anställda vägrar underkasta sig politiska beslut och med en allmän ovilja från en del anställda mot rutiner, system och redovisning – sådant som är (eller borde vara) helt självklart i en verksamhet som bekostas med våra skattepengar.

Jag är glad för NAs granskning. Jag tror att det kommer att göra att skattepengarna används mer effektivt och att förskolor, skolor och äldreboenden får bättre lokaler. Jag tror inte att det förekommer fusk, oegentligheter eller annat olagligt i så stor skala att det i sig skulle innebära något större pengaläckage. Det är inte det som är huvudproblemet (även om alla olagligheter självklart ska anmälas och leda till en juridisk process). Huvudproblemet är att det tycks finnas grundläggande systemfel i verksamheten. Det verkar uppenbart att underhållsbehov, utförda upprustningar och annat inte dokumenteras tillräckligt bra. Det mesta tyder också på att de upphandlade ramavtalen (vilka företag man ska handla från, rangordnade i turordning) inte följs som de ska. Och det är helt uppenbart att det finns verkligt allvarliga brister i uppföljning och redovisning.

”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket” sa Gustav Möller. Och det är ju precis så det är. Varje krona som slösas bort på fel saker innebär en krona mindre för att förbättra förskolan för barnen eller äldrevården för de äldre som behöver vård och service. Det är det allvarliga. Om det skulle visa sig att någon enskild varit inblandad i oegentligheter eller gjort något brottsligt ska det utredas och leda till polisanmälan. Om brott kan styrkas ska personen straffas och om kommunen upptäcker att någon gjort något olämpligt (även om det kanske inte är olagligt) så ska den personen flyttas från sin tjänst. Men det här handlar inte om att stirra sig blind på enskildas hantering. Gör vi det kommer vi missa det viktigaste: att åtgärda brister i systemen.

Jag vet att både förvaltningschefen (Åsa Bellander) och Fastighetsnämndens ordförande (Hannah Ljung, M) håller med mig om vikten att gå till botten med detta och ta chansen att få ordning i rutiner, dokumentation och liknande. Och jag litar på att de kommer att driva det arbetet på ett bra sätt. När vi, om någon tid, tittar tillbaka på våren 2010 och NAs närgångna granskning kommer vi kunna konstatera att en (för många) jobbig period ledde till effektivare användning av skattebetalarnas pengar.

Medierna, makten, moderaterna och miljonerna

Idag publicerar NA min krönika om miljonerna, makten, moderaterna och medierna. Läs den gärna här.

Nöjer mig här med att komplettera krönikan med några länktips och några fler exempel på det hemliga eller öppna stöd som moderaterna och högern får från media och från miljonärer.

Som om 30 hemliga miljoner inte vore nog

[REV] Igår avslöjade Sveriges Radio att den borgerliga NWT-koncernen (som bland annat äger Karlskoga Tidning) ger en automatisk rabatt på 50% till de borgerliga partierna när de annonserar. Några miljoner i minskade intäkter tycks inte bekymra företagsledningen på NWT-koncernen. Att dagens högerregering får fortsätta öka klyftorna anses tydligen vara värt rätt mycket pengar.

I sak borde väl inte detta förvåna så mycket. Att NWT-koncernen, liksom många andra tidningskoncerner, sympatiserar med den politiska högern är inget nytt. Egenintresset ljuger ju aldrig: koncernledningen har gissningsvis tjänat rätt mycket på högerregeringens skattesänkningar på lånade pengar (som ju i första hand gett de rikaste tjockare plånböcker).

Men nyheten borde ändå leda prenumerantflykt och att andra annonsörer reagerar får man väl hoppas på. Och i rimlighetens namn borde det väckt en hel del reaktioner från andra medier: att andra tidningar skulle ta ställning mot denna propagandarabatt. Men icke. Som Sandro Wennberg påpekar är det inte första gången moderaterna gynnas av märkliga annonsaffärer.

När jag sökte fick jag ytterst få träffar: det är inte många medier som har återgett nyheten, trots att den rimligen borde vara intressant såväl principiellt som rent praktiskt. Jag hittade notiser i GP, DagensPS, Dagens Media, Medievärlden och Journalisten. Jag kan självklart inte vara säker på att sökningen visar allt: det kan finnas notiser i papperstidningarna. Jag kan dock konstatera att NA valde att inte uppmärksamma nyheten. Vad det beror på kan man ju fundera på.

I många år har det gått rykten om liknande NA-rabatter för folkpartiet i Örebro. Jag tycker egentligen att det låter lite osannolikt, att folkpartiet har råd att annonsera om Staffan Wermes konditoritid varje vecka kan ju också bero på att de tecknat riktigt långa avtal om denna annonsering.

Men likväl: nyheten ansågs inte vara särskilt intressant. Tydligen ungefär lika ointressant som att Moderaterna är det enda parti som vägrar redovisa var de får sina pengar från. Moderaterna har 30 miljoner skäl att hemlighålla sina bidrag (så stora var de hemliga bidragen som moderaterna fick 2006); vilka skäl media har att glömma den frågan är svårare att svara på. Och uppenbarligen är inte propagandarabatten heller särskilt intressant. Det är svårt att slita sig från tanken att det delvis kan bero på att det finns gott om andra tidningar som ger samma typ av politiska ”bidrag”. (Någon som vill slå vad om att nästan alla medier kommer att rapportera när någon pr-byrå på högerkanten släpper en rapport som visar att LO-facken stöder socialdemokraterna? Det är ju nämligen alltid en nyhet. Hur många gånger som helst…)

Socialdemokratiska Värmlands Folkblad är en av få som faktiskt kommenterar NWTs kampanjbidrag: ”Vi behandlar alla likvärdigt oavsett politiskt färg. Vi håller politiken på ledarsidorna. NWT verkar ha politik som affärsidé när man även styr annonspriserna”, säger Peter Franke, chefredaktör på VF, till Journalisten. Visst borde väl någon annan reagera?

Nyheten om propagandarabatten kom samma dag som NA gjorde sitt snart klassiska rockstjärnereportage om alliansens partiledare som besökte Örebro. Tre hela sidor (inklusive förstasidan) ägnades åt besöket, förutom den helsida som hade aviserat besöket dagen innan. Hade svårt att invända mot alla vänner som ansåg att NA gjorde sig till propagandaverktyg för högeralliansen (se bara den här webbrapporteringen!). Orden ”devot hyllning” dyker upp i huvudet  (slå upp ordet!). När en partivän ringde NA om detta hävdade tydligen tidningen att anledningen till att de borgerliga partiledarna fick så mycket mer än Mona Sahlins besök i Örebro (som i bästa fall resulterar i en liten textspalt) beror på att redaktionen nu haft sin valupptakt… Ska bli intressant att se om NA framöver kanske rentav berättar om något av de tydliga vallöften som vi socialdemokrater ger inför valet. Eller om de kanske till och med rapporterar nästa gång någon av socialdemokraternas ledande företrädare besöker staden. Vem vet.

Problemen i hemvården är inte nya

[REV 100323] Igår uppmärksammade NA problemen inom hemvården i Örebro. Bland annat handlar det om den stress som förvärrats av det datoriserade planeringssystemet (TES), som krånglar på rätt många ställen (läs här om problemen som jag fick höra om när jag besökte hemvården i Varberga för ett år sedan – ännu är inte alla problem lösta) och som skapar problem i många arbetsgrupper eftersom en del personal vare sig har fått tillräcklig utbildning eller tillräcklig tid för att hinna sköta planeringen som det är tänkt. Jag har skrivit om det tidigare, här några korta punkter från en debatt tidigare i år.  Här vad jag skrev efter ett rätt skakande besök hos hemvården i Älvtomta.

Ikväll deltog jag på ett möte som Kommunal ordnade för sina medlemmar, för att berätta för oss politiker om problemen med TES. Det mest häpnadsväckande på mötet var hur företrädare för den majoritet som styr kommunen låtsades som om problemen var nya för dem. Om de menade allvar har de inte lyssnat särskilt mycket, vare sig på personalen, på oss eller på Kommunal. Några axplock ur vittnesmålen om problemen:
”Vi behöver inte ett system som planerar år oss, vi kan det här. Många äldre har blivit glömda på grund av att de försvinner ur systemet. Det hände aldrig förr”
”Dosan krånglar och skapar mer problem.”
”Intentionerna var kanske bra, men varför vänta så länge med att utvärdera? Nu går det inte längre, nu har vi inte längre några förutsättningar att klara detta.”
”Allt gjordes samtidigt, omorganisation, införande av TES och annat bidrog till mer resande, 20-30 mil om dagen.”
”När får ni fika? Vi hinner sällan eller aldrig fika, ibland får vi inte lunch.”
”Kollegorna mår dåligt, brukarna far illa och vi får till svar från chefen: ’gilla läget – det är beslutat’”

Den styrande majoriteten avfärdar våra vädjanden om att bjuda in till breda samtal för att lösa problemen. De säger att det inte är någon ”kris” och därför behövs det inte. Efter kvällens möte kan man konstatera att om det inte är kris, så är det i alla fall bra nära.

Och ingen borde vara förvånad över problemen:
+ Stora besparingar inom äldrevården (som kommunledningen anser är bra)
+ Stress kring nytt datoriserat (och krånglande) planeringsverktyg (TES)
+ Nära 200 personer i ”omställning” (efter besparingar och stora omorganisationer) 
+ Marknadsanpassning av alla servicetjänster (vilket har ”rört runt i grytan” i hemvården) 
= Problem

Är det någon som är förvånad?

Nej, det bör inte vara förbjudet att fota andra

Riksdagen har fattat många konstiga lagar. En del är harmlösa, en del är verkligt allvarliga. Kanske mest allvarliga är de som till synes verkar harmlösa.

Jag höll på att sätta morgonteet i fel strupe när jag läste i NA att några stjärnor på justiedepartementet jobbar med ett lagförslag som ska göra det kriminellt att fotografera människor utan att först be om lov. Det kan ju verka harmlöst, och en av lagens tillskyndare, folkpartisten Johan Pehrson, försvarar lagförslaget med att ”Det är väl ingen som tycker att det är okej att smygfilma eller fotografera människor i till exempel en bastu eller ett omklädningsrum?” Nej, det är det ju inte. Men sådant kan man ju redan dömas för.

En sådan lag skulle få långtgående konsekvenser. Och det skulle inte bidra till en utveckling med mer ifrågasättande, mer granskning och mer ”medborgarjournalistik”. Ta den uppmärksammade händelsen för några veckor sedan då en privatperson filmade och fotade när poliser hotade och begick övergrepp. Med den lag som folkpartiet tydligen vill införa hade polisen faktiskt haft rätt: då hade det faktiskt kunnat anses vara olagligt att fotografera poliser – även om de exempelvis skulle begå övergrepp.

Sedan skulle det dessutom vara en våt dröm för alla mediebolag och andra som vill styra all fotografering och ta betalt för varenda bild, på exempelvis konserter och andra arrangemang.

Jag är inte förvånad över att förslaget presenteras. Inte heller över att folkpartiet gillar det. Men jag skulle vara mycket förvånad om en majoritet i riksdagen röstar igenom det. Bäst att vi alla stämmer i bäcken innan floden väller fram: bäst att se till att den riksdag som väljs i höst inte består av ledamöter som lättvindigt röstar igenom sådana lagar.

Hinner högern sälja ÖBO före valet?

Igår eftermiddag fattade majoriteten i ÖBOs styrelse beslut om att sälja ut 1148 lägenheter. Idag på förmiddagen berättade man vilka lägenheter det handlar om.

Jag är för tillfället mest förbannad, liksom många andra örebroare. Och nu börjar arbetet mot utförsäljningen!

Det handlar om en ideologiskt förblindad utförsäljning som genomförs på tvärs mot vallöften från 2006 (då bland annat miljöpartiet lovade att inte medverka till en försäljning). Det är dessutom så att utförsäljningen genomförs utan att örebroarna fått chansen att tycka till, trots att över 10 000 örebroare krävt en folkomröstning om frågan. Om detta hade hänt om ett år skulle det varit omöjligt att driva igenom beslutet – om mindre än ett år kommer nämligen grundlagen vara ändrad så att det måste genomföras en folkomröstning om 10 000 örebroare så kräver (om 10av de röstberättigade kräver folkomröstning).

Den förändringen råder bred enighet om och de borgerliga partierna och miljöpartiet har drivit på för denna förändring. Men när det gäller örebroarnas möjlighet att påverka då väger sådana principer lätt. Nu pressas ÖBO-utförsäljningen igenom.

Klart man blir förbannad.

Den styrande högerkoalitionen i Örebro rear ut örebroarnas tillgångar. Först var det Gustavsvik som skulle säljas. Kilsbergen står på tur. Nu fattas beslut om utförsäljningen av mer än 1000 ÖBO-lägenheter. Jag tror att högerns utförsäljningar kommer att avgöra valet i Örebro – Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kommer att gå framåt tack vare vårt motstånd mot dumheterna. Högern kommer att backa. Så nu handlar det mest om hur man bäst kan göra så att affärerna och besluten skjuts på framtiden – så att örebroarna får en chans att tycka till. Det är nämligen det demokrati handlar om – att majoriteten beslutar (och för högerpolitiker som inte fattat det: majoritet innebär alltså ”majoritet av örebroarna” inte ”majoritet av de fem partier som tillsammans fått majoritet”).

Om att ta sitt ansvar som läkare

NA berättade i fredags om Jasmin Rasaks tragiska dödsfall. Jasmin hade feberfrossa och hostade blod och akuten på USÖ ansåg inte att det fanns någon anledning för den 44-årige mannen att åka in till akuten. De hade fel. Fallet är oerhört tragiskt och inget kan minska saknaden hos Jasmins anhöriga och vänner.

Men tyvärr kan somliga inte hålla sig ifrån att utnyttja en tragisk händelse. Läkaren Lars Berggren sågade därför i NA all ”medicinisk telefonrådgivning” – trots att samtalet alltså inte gått till den vanliga sjukvårdsrådgivningen. Han sa: ”Telefonrådgivning är en näst intill omöjlig verksamhet som politiker och administratörer har en stor förkärlek till”.

Fakta är att vi aldrig skulle ha råd med dagens vård om vi inte använde rådgivning via exempelvis telefon och internet för att ge ökad tillgänglighet och spara pengar i fall där ett besök hos läkare (eller annan yrkesgrupp) inte behövs. Om alla som har hälsoproblem skulle stå i korridoren utanför Läkare Berggrens rum skulle vården haverera totalt. Varför Jasmin Rasak och hans anhöriga fick ett felaktigt råd måste granskas men inget tyder på att denna tragiska händelse beror just på att rådet gavs via telefon – misstag kan inträffa, oavsett hur råden ges.

Självklart är det inte enkelt att bedriva sjukvårdsrådgivning (läs mer om hur det går till här), men trots det är den pålitlig. Det är Lars Berggrens rätt att ha åsikter om vad han vill, men om jag var så välutbildad som han och hade ett så viktigt och ansvarsfullt jobb som han har skulle jag fundera lite över hur jag tar ansvar för det faktum att allmänheten faktiskt litar på ens tvärsäkra uttalanden. De flesta tror nog att han är expert på det han uttalar sig om. Men det är han inte.

Annars brukar man prata om att vården ska baseras på evidens och beprövad vetenskap. Behandlingar ska alltså exempelvis inte baseras på allmänt tyckande och lösa åsikter. När det gäller läkares inlägg i debatten om tragiska dödsfall tycks inga sådana råd gälla. Tyvärr.

Problemen i äldrevården tas inte på allvar

Tvärsnytt har i ett antal inslag uppmärksammat problemen i äldrevården i Örebro (och fler inslag kommer). Det är bra, precis som det var bra att NA granskade problemen i höstas. För läget är ansträngt (jag har skrivit om det i ETC, här), eller för att citera en anställd: ”det bubblar, snart kokar det över” (jag har skrivit om problemen här, här och här). (Och detta samtidigt som kommunens ekonomi går med överskott, se inslag i Tvärsnytt om det här.)

Idag sände Tvärsnytt en studiodebatt (som nog bara kommer att finnas på webben) mellan mig och Rasmus Persson (ansvarigt kommunalråd, c). På 6 minuter hinner man inte säga allt (och lite blev bortklippt), men här är hela inslaget:

Mina viktigaste punkter (för dem som inte vill kolla hela inslaget…):

  • Äldrevården har stora problem idag och det borde vara ett gemensamt ansvar att försöka lösa dem. Därför borde pensionärer, anhöriga, pensionärsorganisationer, anställda, fackliga organisationer, anhörigföreningar, chefer och andra bjudas in till samtal om hur vi vänder problem till möjligheter. Vi politiker har ett ansvar att lyssna och ta problemen på allvar – jag/vi tycker inte att den styrande högerkoalitionen gjort det.
  • Mycket bra har skett i äldrevården, många förändringar har varit till det bättre. Men alltför mycket har skett alldeles för snabbt. Omorganisationer, tidsplaneringssystem (som krånglat) och besparingar har kommit samtidigt och på vissa ställen har det skapat totalkaos. Det borde vi ta på allvar.

Israel borde be om ursäkt (liksom svenska medier)

”En riktigt dålig artikel i Aftonbladet anklagade den israeliska armén för att ta mänskliga organ från mördade palestinier.” Så skrev NAs ledare den 21 augusti 2009. Man kan ju ha olika smak så det är ju inget att invända mot att en ledarredaktion skriver så om en artikel.

Det som dock är lite märkligt är att NA, liksom typ 99% av landets medier, försöker låtsas som om det regnar nu. För i december visade israelisk tv det som många misstänkt: mördade palestinier plundras på organ som sedan används. Mer eller mindre var det det som journalisten Donald Boström berättade om i en artikel i Aftonbladet sommaren 2009. Med en skillnad: Boström hävdade inte att det var på det sättet, han redovisade palestinska misstankar om att det var så.

Boströms artikel följdes av en orkan där Israel, medier och många andra hetsade mot journalisten. NAs ledarkommentar var en av de mer sansade. SvD, DN, Expressen och massor av andra tyckare rasade mot Aftonbladet som, enligt tyckarna, uppmuntrade anti-semitism och ”antijudiska yttringar”. Det ena ledde till det andra och till slut kom Sveriges ambassadör i Israel på den totalt intelligensbefriade idén att be om ursäkt för en artikel i landets största tidning.

Och sedan visade det sig alltså att de palestinska misstankarna stämde ganska väl. Och då blev det tyst. Jättetyst.

NA har tydligen haft en TT-notis om organstölder (åtminstone på webben) – fast inte om det israeliska avslöjandet. I övrigt var det lika tyst i NA som i de flesta andra medier (annat var det om ”Boström-affären”, den får man många sökträffar på). Jag hade inte upptäckt det om det inte varit för att Jan Guillou – än en gång – lyfter upp svenska mediers Israel-kramande: ”I detta konkret enkla men mycket brutala förhållande finns en tänkvärdhet som åtminstone berör mig starkt. Det är lagom vämjeligt att förbrytare i Israel har stulit organ från ”utomrättsligt avrättade” bland den ockuperade befolkningen. Men det är vanlig marknadsanpassad privat brottslighet. Så det är än mer vämjeligt att berättigad kritik för den saken skulle framkalla en våg av anklagelser för antisemitism bland våra ädelt känsliga liberaler.
Men ingen av dem ifrågasatte den konstanta tillförseln av unga färska lik. Som om den frågan var helt okontroversiell, som om det var ockupationsmakten Israels självklara rätt att upprätthålla permanenta mordkommandon för att likvidera misshagliga palestinier.
De liberala dumstrutarna är mycket selektiva i sitt humanitära engagemang.”